Att bygga en kommunikativ trappa: Grannspråk som mål och resurs i förstaspråksämnet (TRAPPA)

I skolämnet svenska, liksom i motsvarande förstaspråksämnen i våra skandinaviska grannländer, ingår
kunskaper om och i grannspråk i det centrala innehållet. Undervisningen är avgörande för att
upprätthålla den nordiska språkgemenskapen (Nordiska ministerrådet, 2007), då grannspråksförståelsen
sjunker i Skandinavien (Delsing & Lundin, 2005) och skolelever knappast klarar muntlig interskandinavisk kommunikation (Steffensen, 2016). Särskilt grundskollärare känner emellertid oa osäkerhet inför
kunskapsområdet grannspråk och tenderar förbigå det i förstaspråksämnets storängsel (Pran &
Johannesen, 2011).
Det finns alltså behov av en inspirerande undervisningsmodell som på begränsad undervisningstid
systematiskt bygger upp grundskoleelevers grannspråkskunskap och samtidigt bidrar till andra mål i
förstaspråksämnet. I FoU-projektet TRAPPA (Nordplus 2023–2025) har lärarutbildare och grundskollärare i Danmark, Norge och Sverige utprövat en modell där partnerklasser i två skandinaviska länder
samverkar om att utveckla ordförråd och kommunikativa strategier kring ett aktuellt tema – först genom
läsning, sedan utbyte av kortfilmer och slutligen i ett videomöte i realtid. Upplägget bygger på tidigare
forskning om relationen mellan interskandinavisk läsförståelse, hörförståelse, metaspråklig kunskap och
kommunikativ kompetens (Börestam, 1994; Jörgensen & Kärrlander 2001; Delsing & Lundin, 2005;
Doetjes & Gooskens, 2009, Hansen, 2020) samt utgångspunkten att ett autentiskt kommunikativt sye
ökar motivation och förmåga till grannspråkskommunikation (Ridell, 2008; Brink, 2016).
Observationer, inspelade videosamtal, elevenkäter och lärarintervjuer visar att modellen varit
framgångsrik: de deltagande eleverna uppnår förmåga till interskandinavisk kommunikation i realtid,
och arbetssättet fungerar motiverande för både elever och lärare. Då undervisningsmetoder från
förstaspråks-, andraspråks- och främmandespråksdidaktik kombineras i upplägget kan dessutom
teoretiskt relevanta slutsatser dras om grannspråksdidaktikens relation till annan språkdidaktik.
Nyckelord: grannspråksdidaktik, förstaspråksdidaktik, progression, metaspråklig kunskap,
kommunikativ kompetens, motivation

REFERENSER
Brink, E. T. (2016). Man skal bare kaste sig ud i det … En interviewundersøgelse af unge i Nordens nabosprogsforståelse i
praksis. Nordisk sprogkoordination.
Börestam, U. (1994) Skandinaver samtalar: språkliga och interaktionella strategier i samtal mellan danskar, norrmän och
svenskar. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].
Delsing, L-O., & Lundin, K. (2005) Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska,
svenska och norska. Tema Nord/Nordiska ministerrådet.
Doetjes, G. & Gooskens, C. (2009) Skrispråkets rolle i den dansksvenska talesprogsforståelse. Språk och stil NF 18, 105–123.
Hansen, L. H. (2020) När 30 blir tolv. Vad är egentligen svårt i danskt uttal för svenskspråkiga? Ett experiment med
svenskspråkigas igenkänning av ord med danskt uttal. I U. Tornberg, M. egel & H. Henryson (Red.), Språkdidaktik i
praktiken: Metoder, exempel och reflektioner från högskolenivå (s. 91–122). Institutionen för nordiska språk.
Jörgensen, N. & Kärrlander, E. (2001) Grannspråkförståelse i Öresundsregionen år 2000. Gymnasisters hörförståelse. (Nordlund
22:2.) Institutionen för nordiska språk.
Nordiska ministerrådet, 2007: Deklaration om nordisk språkpolitik: 2006. Nordiska ministerrådet.
51
Ridell, K. (2008) Dansk-svenska samtal i praktiken: Språklig interaktion och ackommodation mellan äldre och vårdpersonal i
Öresundsregionen. [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].
Pran, K. R. & Johannesen, B.-O. (2011) Norsklærerens holdninger til eget fag. Språkrådet.
Steffensen, T. (2016) Nabosprog i danskundervisningen – en undersøgelse af kommunikation og pædagogisk praksis i e